Svenska Cykelstäder yttrar sig om Trafikverkets inriktningsunderlag 2026-2037.
Sverige står idag inför stora utmaningar när det kommer till klimatskadliga utsläpp, hälsovådliga
lokala utsläpp från trafiken, en allt mer stillasittande befolkning och stora utmaningar för en
alltmer pressad sjukvård. Vägtrafiken står idag för ungefär en tredjedel av Sveriges utsläpp, där
personbilar utgör största utsläpparen. Cykling spelar en avgörande roll för att nå de
transportpolitiska målen, klimatmålen till 2030 och Sveriges åtaganden i EU:s
ansvarsfördelningsförordning (ESR), samt för att stärka folkhälsan, minska sjukvårdens
kostnader och för att stävja flera livsstilsrelaterade sjukdomar. Ändå missar Trafikverket att beakta cyklingens potential i transportsektorns omställning, skriver Svenska Cykelstäder.
– Trafikverkets underlag går på tyvärr på tvärs mot målsättningarna i svenska kommuner och regioner. För att förverkliga omställningen och stärka folkhälsan måste de få rätt förutsättningar från staten, säger Samuel Williams, verksamhetsledare för Svenska Cykelstäder.
Många europeiska städer och länder har omdanat sin transportpolitik de senaste åren, med fokus
på att öka gång- och cykeltrafiken – även i kombination med kollektiva färdmedel. Inte minst
under och efter pandemin har städer som Milano, Paris, München och London storsatsat på gång och cykling som ett sätt att minska utsläppen, stärka folkhälsan, öka framkomligheten och bidra
till städernas attraktivitet. Men även den nationella transportpolitiken har lagts om i flera
europeiska länder. Storbritannien lade redan 2020 en plan motsvarande tre miljarder pund på
ökad cykling. Irland öronmärkte samma år 10 % av sin nationella transportbudget till cykling,
och 10 % till gång.
Läs Svenska cykelstäders remissvar i sin helhet här.
Foto: Mickes fotosida/Mostphotos