Cykelorganisationerna inom Svensk Cykling kommenterar regeringens förslag till statsbudget för 2021
Fortsatt pyspunka för landets cyklister. Nu krävs rejäla satsningar på cykling i kommande nationell plan för infrastruktur.
”Nu blir det åka av”, sa regeringen när man presenterade sitt klimatpaket i förra veckan. Svenskarna cyklar som aldrig förr under coronakrisen. Alltfler höjer rösten för investeringar i säkra och framkomliga cykelvägar i hela landet, senast #cykeluppropet. Men med det förslag till statsbudget som presenterades idag märks inte mycket investeringar i säkra och framkomliga cykelvägar i hela landet. Vi cyklister får fortsatt nöja oss med att cykla med pyspunka.
Vårt budskap är tydligt. De nationella investeringarna i cykelinfrastruktur måste öka och lagstiftningen som rör cykel behöver moderniseras. Kommuner, regioner och staten kan tillsammans verka för att förbättra cykelförutsättningarna. Satsningar på cykel i budgetpropositionen är en försiktig början. Förslaget till statsbudget innehåller en höjning av anslaget till stadsmiljöavtalen med 300 miljoner kronor, men är det verkligen nya pengar?
– 300 miljoner är bra, men det ska jämföras med att det beräknas blir 400 miljoner kronor över från årets anslag till stadsmiljöavtalen. Vill vi få igång investeringarna i ny infrastruktur för cykling borde de pengar som inte används i år flyttas över till nästa år och enbart satsas på saker som gör att fler kan cykla säkert i hela landet, säger Moa Rasmusson, ordförande i Svenska Cykelstäder.
– Vi förväntar oss staten tar ett större ansvar än de tidigare har gjort för att främja hållbara och hälsofrämjande färdmedel. Vi förväntar oss också att man i större utsträckning än tidigare krokar arm med kommuner och regioner för att skapa förutsättningar för fler att cykla, fortsätter Moa Rasmusson, ordförande Svenska cykelstäder.
Regeringen vill att Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland. Samtidigt pekar man på att det kan bli svårt att nå klimatmålet för transportsektorn till 2030. Regeringen pekar också ut områdena buller, luftkvalitet och aktiva transporter som problemområden. Lägg till att vi har en coronakris där Folkhälsomyndigheten vill att vi ska cykla eller gå. På alla dessa frågor är ökad andel cykling en stor del av svaret.
Regeringen verkar hålla med oss, åtminstone på pappret. Regeringen vill att andelen som reser med cykel ska öka, men törs inte fatta beslut om ett mål för den ökade cyklingen i Sverige. Och hur ska ökningen gå till när satsningen på andra trafikslag alltid är mångdubbelt större medan cykel får nöja sig med växelpengar?
– Nu är det dags att regeringen med infrastrukturminister Tomas Eneroth i spetsen sätter ett mål för den ökande cyklingen i Sverige och hur det målet ska uppnås., säger Klas Elm, VD Svensk Cykling.
– Ordet cykel finns med två gånger i finansplanen medan husbil nämns arton gånger. Regeringen satsar 151 miljoner kronor för att fler ska kunna låna till att ta körkort. Det ska jämföras med de 300 miljoner kronor som läggs på cykel i stadsmiljöavtalet, säger Klas Elm VD Svensk Cykling.
– Vi tar gärna ett större ansvar för att öka cyklingen i Sverige. Vi kan cykel bättre än någon annan. Därför välkomnar vi att regeringen vill samverka med oss i civilsamhället om detta. Nu ser vi fram emot att få de ekonomiska förutsättningar som krävs för att göra verklig skillnad, säger Lars Strömgren, ordförande för Cykelfrämjandet.
Nu blickar vi framåt mot nationell plan för 2022-2037. Det är där det avgörs om regeringen verkligen ska lyckas få till en ”game changer” för transportsystemet. Trafikverket har också ett regeringsuppdrag på sitt bord som rör fyrstegsprincipen och frågan om marktillgång för cykelvägar. Här går det för långsamt! Regeringen måste ta Trafikverket i örat så att de snarast levererar.
Fördjupande kommentarer på budgeten
Bra med pengar till stadsmiljöavtalet – men är det verkligen nya pengar?
- Satsning på stadsmiljöavtalet är bra, 300 miljoner kronor tillsammans med kommunernas medfinansiering räcker en bit. Men vi hade gärna sett mer pengar. En bra början hade varit att ta de 400 miljoner kronor som blir över i stadsmiljöavtalet i år enligt prognos och öronmärka dem för cykel 2021. Det hade gett 700 miljoner kronor till cykel för 2021. Nu verkar det istället som att regeringen bara skyfflar över överskott från 2020 till 2021 och 2022.
Nu måste det bli enklare för kommunerna att söka och få pengar
- För att kommunerna ska kunna ta sitt ansvar så måste det bli enklare för kommunerna att bygga cykelväg. Ta bort eller ändra kravet på motprestation i stadsmiljöavtalet och gör det lättare för kommunerna att komma åt mark. Många kommuner anser att stadsmiljöavtalen kräver för stor administration vilket hindrar dem från att söka. Den norska motsvarigheten är inriktade på motprestationer som syftar till att minska bilåkandet och hållbar stadsutveckling snarare än bostadsbyggande.
Varför satsar inte regeringen på cykel i hela landet?
- Regeringen vill att ”hela landet ska växa”. Men cyklister på landsbygden får stå tillbaka. Stadsmiljöavtalet rör bara tätorter. Regeringen ”satsar” 25 miljoner kronor på statlig transportinfrastruktur. Man nämner inte vad dessa pengar ska gå till. 25 miljoner kronor kommer man inte långt med. Dessutom ska dessa pengar räcka till samverkan med civilsamhället. Vi vill veta mer om hur regeringen har tänkt sig.
Varför ändrar regeringen inte skattereglerna så att de gynnar cykel?
- Nu förändras förmånsbeskattningen för bilar. Varför passar inte regeringen på att slopa straffskatten för förmånscyklar? Vi hade också gärna sett att regeringen skruvade på andra skatter för att främja cykling: reseavdrag, prissättning av parkering, friskvårdsbidrag, premier och moms är exempel på hur man kan styra efterfrågan på resande, inköp av fordon, ägande av fordon och fordonsservice.
Bra med pengar till cykelforskning
- Vi välkomnar förstärkningen till Nationellt kunskapscentrum om cykel. Bättre kunskap om cyklisters förutsättningar är helt centralt för att öka cykelns andel.