Svenska Cykelstäder, Svensk Cykling och Cykelfrämjandet yttrar oss gemensamt om regeringens infrastrukturproposition.
Sverige ska få ett nytt nationellt cyklingsmål! Det är en stor seger för landets cykelorganisationer och en av nyheterna när regeringen idag presenterade sin infrastrukturproposition. Samtidigt vidtas inga åtgärder för att förenkla anläggandet av friliggande statliga cykelvägar. Trafikverket får inte heller något mandat att fullt ut arbeta efter fyrstegsprincipen.
De nationella myndigheternas arbete styrs med olika slags direktiv och mål. Svenska Cykelstäder är en av organisationerna som länge efterfrågat ett nationellt cyklingsmål och är efter dagens besked ett steg närmare att bocka av punkt 5 i sitt politiska program.
– För att höja nivån på transportpolitiken behöver myndigheterna få ett skarpt uppdrag att premiera cykelfrämjande åtgärder. Med ett offensivt, men realistiskt mål kan Trafikverket och andra skrida till verket och börja se till att förutsättningarna för cykling förbättras, såsom många kommuner och regioner redan arbetar, säger Moa Rasmusson, ordförande i Svenska Cykelstäder.
Idag sker 13 procent av resorna på cykel i landet. Det pågår en stark utveckling och persontransportarbetet med cykel har närapå dubblerats sedan millennieskiftet.
– Det är viktigt att infrastrukturen kan möta den ökande efterfrågan som finns på att få vardagsmotion och friskt luft när man transporterar sig. I nästa steg blir det viktigt att pengar öronmärks till cykelåtgärder. Åtminstone tio procent av medlen bör gå till cykling, säger Klas Elm, VD för Svensk Cykling.
Regeringen har aviserat att nya stambanor för höghastighetståg ska byggas. Men, precis som för motorvägar, hindrar dagens tolkning av väg- och anläggningslagstiftningen det från att byggas cykelvägar intill järnvägen.
– Regeringen och samarbetspartierna behöver se till att lagstiftningen moderniseras. Att tolkningen av väglagen och anläggningslagen moderniseras är en av flera viktiga pusselbitar när vi ska få till ökad cykling. Vi kan inte låta lagstiftning som kom till för att främja biltrafik hindra omställningen av transportsystemet, säger Isabella Thöger, verksamhetschef på Cykelfrämjandet.
Våra förslag till kommande nationell plan
1. Öronmärk medel till cykling
De ekonomiska ramarna för nästa planperiod 2022–2033 föreslås vara 799 miljarder kronor totalt. Den utökade ramen innebär stora möjligheter för bättre cykelinfrastruktur. Vi har dock farhågor om medlen kommer att användas till att fortsätta öka bilens relativa attraktivitet genom standardhöjningar av vägar, med höjda hastigheter. Idag får gång- och cykelvägar endast en procent av de statliga medlen, vi anser att de borde ökas till minst tio procent i kommande plan. Stadsmiljöavtalet är en viktig del och bör fortsätta att utvecklas.
2. Möjliggör statliga medel till steg 1- och 2-åtgärder
Regeringen skriver att de större i utsträckning avser att prioritera kostnadseffektiva åtgärder. Men några nödvändiga direktiv för att det ska bli möjligt syns inte i propositionen. Vi vill att Trafikverket ska ges möjlighet att genomföra och finansiera fler av fyrstegsprincipens steg 1- och 2-åtgärder än idag. Det handlar framförallt om information och marknadsföring, där Trafikverket skulle kunna uppmana till aktivt och hållbart resande enligt de behov som bedöms finnas för att nå de transportpolitiska målen. Läs mer här.
3. Modernisera lagstiftningen
Idag sätter väglagen och anläggningslagen käppar i hjulet för statligt finansierade cykelvägar. Lagarna är omoderna och tar inte hänsyn till cykelns särskilda möjligheter och behov som ett eget transportslag. Därtill behöver trafiklagstiftningen fortsätta att anpassas. Regeringen införde nyligen möjligheten att inrätta cykelgator. Trafikverket föreslår i sitt inriktningsunderlag (s. 36) att exempelvis högersväng mot rött, cykling mot enkelriktat samt förenklade och förtydligade väjningsregler vid överfart över väg bör bli möjligt. Vi instämmer helt.
Omslagsbild: Roland Magnusson/Mostphotos